Tvivel

Här en bild från när vi var i Paris och kollade på Eiffeltornet. Det var jättefint.

Höst på min planet

Igår kom Louise hem efter vad som verkar ha varit en kortare evighet. I en hel vecka har hon varit borta och det är som att vår tillvaro här liksom inte fungerar utan henne. Idag satt vi och åt lunch i solen och delade på en flaska Gris de gris och diskuterade i vanlig ordning livets stora frågor. Jag hoppas det snöar hemma och att ni är avundsjuka på oss. Tack på förhand

Av ingens frö

Det är kallt nu. Det är en sån där kyla som liksom kilar sig in överallt: alla sprickor, alla tankar, alla morgnar. Det gör mig egentligen inte så mycket. Det verkar göra fransmännen värre. De är inte alls lika glada längre. Montpellier sköter sig däremot. Julpyntet började sättas upp för tre veckor sedan och staden verkar vara mer eller mindre redo för juletid.

Om en månad är jag hemma hos alla jag älskar. Och jag ska åter igen vandra på kullerstensgatorna och längta hit eller egentligen vart som helst där jag finner frid. Min bild av Göteborg i november är så romantiserad, jag vet ju exakt hur det är där: ingen befinner sig frivilligt där i november. Jag längtar efter att längta hit. Jag kommer längta efter Moa och pannkakor och gränder och lukten av nybakat bröd och affärer som har lunchstängt i fem timmar. Om nu någon skulle undra har affären precis här nedanför lunchstängt mellan 12-17.

Idag beställde jag biljetter till London över nyår. Jag längtar efter världens bästa vänner och nyårskylan och ljusare dagar.

Nu vet ni allt! Eller nej jag glömde berätta om när pappa och Ingrid var här men jag ska visa er massa bilder så det får ni vänta med. VÄNTA!  LUGNA ER! herregud jag fattar att ni är taggade på fler pretentiösa bilder på ingenting men ni behöver ju liksom inte bli helt galna och skrika och så

Jag är hos dig igen

Mina superlativ räcker fan inte för att beskriva dig Jacob. Min älskade, fantastiske Jacob.

Toulouse

Alla vägar har sitt pris

På söndagar gör vi pannkakor till frukost här hemma på Avenue D'Assass. Amerikanska. Med banan och äpple i. Vi lyssnar på Jack Johnson och häller i oss lönnsirap.

Igår bjöds vi ner till världens finaste strand av vår fantastiska hyresvärdinna och hennes son och dotter. Vi kokade kaffe över öppen eld, såg flamingos och lyssnade på när havet rullade in. Det finns få saker som är så rogivande som just det där ljudet. Jag hittade hundra snäckor som var "världens finaste snäcka", och lyckades få med mig ett tiotal hem. Vad jag ska göra med dem? ääääh vet inte..

Hösten har tagit sina första, travande steg in till Montpellier. Det är inte längre kvavt på eftermiddagarna och löven har lämnat sina hem för ett liv längs en vägkant. I morgon har jag nog inte på mig shorts.

Här kommer lite bilder från St-Remy-De-Provence!

farväl jupiter